Ångest..

med lätta steg går jag in i köket. trevar lite efter lysknappen och i samma ögonblick som lyset går igång stannar hjärtat.. jag gnuggar ögonen ett par gånger. kisar lite för att verkligen va säker på att jag såg rätt. sanningen kommer man inte ifrån. det går inte. den hemska sanningen... hur kunde jag låta det gå så långt? varför har jag inte gjort nåt tidigare. känner hur ilskan bubblar upp innom mig. att det alltid ska va samma sak.


DISKEN.. hela diskhon är full med disk som väntar på att bli diskad. det går inte komma ifrån sanningen. det enda jag kan göra är att gå ut och diska. för inte kommer det nån hit och gör det åt mig!?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0